Det blir inte som en tänker sig

Dagen började med att jag fick köra Ingemar till akuten med hjärtflimmer. Blev kvar i stan till lunchtid då det stod klart att det skulle dröja innan fick åka hem. Så jag åker till stugan.
Kan det vara stenarna som han envisades med att gräva upp ensam när jag var och handlade som gjorde att han tog i lite för mycket?
På kvällen kom ett helt gäng med vinbärsplator, spadar och muskler och grävde ner plantorna också. Vilken service.
Inte nog med det, Ingmar fick även dessa som tack för hjälpen (men det kommer dröja innan dom dricks upp)
Den inplanerade middagen genomfördes eftersom vi ändå skulle äta allihopa. Vid åtta på kvällen var Ingemar omstartad och jag fick åka och hämta honom.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.