Det gick bra

image
Plåster på såret…
Inte att förväxla med plåster på såren…

Runt ett-tiden (tror jag) var det så dags att gå iväg till operationsrummet. Upp på sängen. Under täcket (som fylldes med skön varmluft!), fick en fingertuta och ’ekg-plåster’ och strax efter det kopplades sladdar fast. Fick sprutor med något som skulle motverka illamående (narkossköterskan var bra, ville inte heller att jag skulle må illa efteråt) och något som skulle göra mig ’lullig’. Jo då, det blev jag. Fick andas syrgas i masken. Tre djupa andetag. Tog ett till och sen kommer jag inte ihåg något mer förrän jag ligger på uppvaket och mår bra. Tänk vad skönt jag sov.

Vid 16-tiden vaknade jag till liv lite, en sköterska kom och snodde varmluften i täcket, tog bort ekg-grejerna och syreslagen i näsan. Hon undrade om jag var kissnödig, men det kände jag inte. Inte förrän hon kollade med ultraljud och tryckte ner ’vad-den-nu-kan-heta’, DÅ var jag ju kissnödig. Fick sitta upp och dricka lite äpplejuice. Sen var det dags att gå och kissa. Det stora testet efter alla operationer. Det gick bra.

Fick te och macka. Lingongrova med ost och något grönt på. Enkelt men såååå gott. Kom ihåg att jag inte ätit sedan 04:00. Träffade kirurgen, bra doktor, som sa att hon hittat något som dom nu skickat på analys och att jag får svar när jag kommer på återbesöket 3 januari. Vi pratade smärtlindring, sport-bh, plåster och hur mycket eller lite jag ska röra på mig. Special-Alvedon ska jag ta som ordinerat, extra starka tabletter bara vid behov. Sport-bh bra. Har en plåstertejp över såret som ska sitta kvar i två veckor eller helt till återbesöket. Om den släpper i kanterna så ska jag bara klippa bort det lösa. En kirurgtejp sitter över och den kan bytas ofta om det behövs. Rörelse, inga extrema, tunga, flax med armarna bakåt-åt sidan. Leva som vanligt. Inte bara ligga, bra med rörelse. Så är det med det. Ingen anledning till att bli extra ompysslad alltså.

Sen var det bara byta om, ta bort infarten, ta med papper och piller. Då hade även skjutsen hem känt på sig att det var dags att dyka upp. Vilken timing! Världens bästa norrlänning körde mig hem. Tack!

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.